bornasanangel

Jag orkar inte med allting längre. Hur fan kan man göra som du gjorde? Att jag varit nere förrut vet väl alla. Åhh att alla tycker att jag är ett jävla emo som springer och cuttar sej hela tiden. Det gör inte mer nått. För ärligt har jag cutat mej 1 gång. Bara för att jag inte orkade mer er mer. 1 ända gång. Inte mer, och att alla tror att jag gör det varje dag. Det bryr jag mej inte om. Herregud! Erat liv ni får göra vad ni vill med det. Och om ni vill ödsla tid på att kalla mej emo och massa så fine by me. Jag bryr mej inte. Inte om det. Men att du gjorde som du gjorde. Det var lixom droppen som fick bägaren att rinna över. Att första vi skulle bara "göra slut" sen att det kommer fram att du kommer har ljugit om allt. (Ja, jag fattar om det blev krågligt men först bröt jag upp med en kompis, sen kommer det fram att en anna kompis ljugit.) Jag orkar fan inte mer. Och just du. Det var ju vi sen lekis. Sen at tvi inte var så mycket i 6:an gjorde inte mej nått. Det kändes ändå som att du fans där. Även om jag tyckte att du började bli en fjortis som var ute och drack alkohol varje helg och som bara var ihop med killar som var minst 3 år äldre. Det förändrade min syn på allt också. Jag började tro att det var vanligt att börja använda akohol så tidigt. I 6:an! Och att jag var sämst för att jag inte klarade av att skaffa en kille som var minst 3 år äldre än mej och allt! Sen j*vla skit om att du var med barn! Hoppa och skit lixom. Du gick i 6:an! Du var 12 år! Det var lixom inte sant. Då började jag tveka på dej. På allt du hade sakt. Men det hade ju varit vi sen lekis. Det kunde ju bara inte vara sant lixom. Men nu i 7:an när ännu fler lägner kommer fram då vet jag inte. Ja, vi har glidit ifrån varandra mycket och utvecklats på varsina håll men ändå. Du skulle ju ändå alltid finnas där. Så varför hitta på låssas kompisar? Varför ens börja ljuga för sina vänner? Inte ett ända ord som kommit från dej sen 6:an har ju varit sant! Jag fattar inte att du ens orkade ljuga om allt i 2 år. Nu. 1 veckan innan vi går ut 7:an har allt kommit fram. Först nu har alla insett att allt bara varit lögn. Varför säga att man är ute och super med sina kill kompisar som är 3 år äldre när man egentligen ligger på sängen och läser en bok? Varför inte bara säga att du inte gör någonting? För att du var rädd för att inte bli populär?! Varför fejka allt. Vi hade accepterat dej även om du inte var ute och söp varje fredag. Jag tror att dom flesta hade tyckt om dej mer om du hade varit som oss. Som visst kunde vara ute med kompisar ibland men inte vara ute och supa varje helg. Fast det var ju inte sant. Men nu har du ju förstört allt ändå. Och varför inte avsluta allt när man känner att man inte orkar mera? Nej, då hittar man på nya värre lögner och går bara 11 dag i vecka istället för att man inte orkar hålla det där fejset varjde dag. Bara för att varaa populär. För att vara nån. Efter det här är ju till och med jag populärare än dej. Även fast jag inte skryter med det.

Jag har mitt liv som ingen annan från skolan ska bry sej om. Men går och skryter om det gör jag inte. Nej, för att jag inte orkar det. Ni skulle antagligen inte palla det. Inte jag heller. Jag pallar ju inte ens det här. Nu är jag avstängd. Bara här kan jag visa känslor. Men från och med nu tänker jag bara ta allt. Ta all j*vla skit ni öser över mej. Jag vet inte hur längde det kommer att gå men ett tag iaf. Tills jag har hittat en bättre lösning. Jag bryr mej inte om vad ni säger om mej. Det är bara 1 vecka kvar till skolavslutningen. Sen är jag fri. I 2 hela månader. Det är lycka. Jag vet inte hur det kommer att bli när jag kommer tillbaka. Men bra. Det kommer fan bli det bästa någonsing. Det ska jag fan fixa. Gör vad fan ni vill. Jag bryr mej inte. Men ni har bara 1 ända jävla vecka på er. Sen är det good bye. För alltid iaf till den gamla jag. Och välkommen till den nya.